Kimonoh

I det koreanska alfabetet så finns det 8 vokaler, 19 konsonanter och 13 s.k diftonger vilket framkommer lite senare. Precis som i det romerska alfabetet så finns det en symbol och representerar ett ljud och en annan symbol som representerar ett annat ljud osv.

Hangul, som det koreanska skriftspråket kallas, är ganska simpelt uppbyggt och det är lätt att förstå så fort man har lärt sig grunderna. Det knepiga är istället uttalet på både vokaler och konsonanter, och kommer inte alltid lika naturligt. Det går lätt att träna upp med hjälp av ljudfiler där man kan härma uttalet tills det sitter perfekt. (Eller göra som jag och studera det på universitetet), men så här ska det låta på ett ungefär;

Det är somsagt lättare att höra någon som kan prata koreanska säga orden, då alla har olika sätt att säga engelska ord på också, men så länge man har ett hum på vilket skillnad det är på uttalen så bör man klara sig någorlunda bra.

Om man i samband med uttalsträning vill lära sig hur man ska skriva korrekt så är det på så sätt att det är vänster till höger, uppåt och neråt ( →  ↓ ). Ska man tillexempel skriva ├ (a) så börjar man med det lodrätta strecket, drar neråt och sedan kompleterar man med det vågrätta, vänster till höger. Däremot om man ska skriva

tecknet ┤(ŏ) så börjar man med den vågrätta, vänster till höger och sedan drar man det lodrätta nedåt.

I svensk kultur så spelar det egentligen ingen roll hur du skriver, så länge tecknet är korrekt och inte ser alltför dåligt ut. Vad jag menar är att om du skulle åka till Korea och skriva i fel ordning skulle de direkt märka det. Det är lika bra att lära sig rätt på en gång.

Nästa gång går vi igenom diftonger! Prepare!